MINDFULNESS perspektiv på nuet!

Ny professionell utbildning lanseras av Mindful People

2012-03-03T11:42:00.000+01:00

MINDFULNESS GUIDE TRAINING

Nu kommer första informationen om denna professionella utbildning.

Kristina Lindgren
Mindful People

Vill Du förmedla mindfulness och naturlig vakenhet till andra?

Ta del av MINDFULNESS GUIDE TRAINING som startar i september 2012. En ny och unik utbildning för professionella. Träningen innebär en fördjupning i mindfulness för dig själv med syftet att tryggt förmedla själfull närvaro och naturlig vakenhet på olika vis till andra. Det är en ny fördjupningsutbildning med mindfulness för dig som redan har erfarenhet av mindfulnessmeditation och är coach, terapeut, vägledare, lärare osv. Inspirationen har funnits där länge. Många har frågat efter fördjupad handledning och det känns härligt att äntligen presentera Mindfulness Guide Training... Läs mer här >>

Introduktionskvällar inför Mindfulness Guide Training: 25 april och 23 maj, Ordenstrappan 2, Stockholm, kl. 17-19

För anmäl dig här>>

Kursens datum i Stockholm: 14-16 sept, 5-6 okt, 10-11 nov 2012

Jag kommer att skicka ut en hel del spännande material och artiklar om de teman utbildningen innehåller efter hand.

Om du vill få löpande nyheter kring denna träning gå in på nya webbsidan och klicka för att få nyhetsbrev via epost i den vänstra spalten.

Varma vårhälsningar

Kristina Lindgren

Mindful People

Se vad dina egna förväntningar skapar

2011-11-30T11:42:00.001+01:00

Jag är en stor beundrare av Pema Chodron. Hon har en förmåga att formulera sig rakt till det mänskliga hjärtat. Just dessa ord träffar en plats i mig just nu.

"Awareness is the key. Do we see the stories that we're telling ourselves and question their validity? When we are distracted by strong emotion, do we remember that it is our path? Can we feel the emotion and breathe it into our hearts for ourselves and everyone else? If we can remember to experiment like this even occasionally, we are training as a warrior. And when we can't practice when distracted but KNOW we can't, we are still training well. Never underestimate the power of compassionately recognizing what's going on."

Jag hade nyligen en upplevelse som hjälpte mig tillbaka till VÄGEN. Jag upplevde att en vän sårade mina känslor. Att ge dessa känslor full uppmärksamhet gjorde att jag tydligt såg att den här personen inte egentligen vill ta någon hänsyn eller vill vara min vän. Sen såg jag att känslorna var bundna till illusionen att vi var vänner. Min förväntan på denna person skapade besvikelsen. Jag sårade mig själv genom att inte vilja se sanningen. Jag kunde lätt ha blivit mycket mer arg, börjat känna mig otillräcklig, fantisera att "jag gjort ngt fel" gentemot den andre osv. Och så gör vi ju vanemässigt, skapar "tillägg" till en situation eller relation. Det är dessa tillägg som gör oss ofria eller sårar oss. Vi ger en situation eller relation mer eller mindre värde utifrån våra förväntningar. Sen går det inte som vi vill och vi blir ledsna eller arga, ser inte vår egen snara. Medveten medkänsla med mig själv här, att se mina missbedömningar, gjorde också att jag inte kritiserade den andre uttryckligen, och då slapp jag skapa den smärtan också.

Så här kan vi också bete oss runt t.ex. julfirandet. Jag hörde nyss en person resonera så här: "Nu är vi snart lediga, det är jul och det ska bli så mysigt och trevligt att bara få vara tillsammans, äta gott och bara vara". Det här tillägget, i detta fall är orden "mysigt och trevligt" kan vara vanskliga även om det verkar bara vara oskyldiga ord man hasplar ur sig. Om vi inte inser att alla andra har olika definitioner på ordet trevligt än vi har, eller inte alls strävar efter trivsel, så kommer vi troligen att bli besvikna på oss själva eller någon annan, tycka att de är otrevliga eller något annat som inte stämmer med vår förväntan. Vi skapar här ett onödigt lidande för oss själva. Och det här exemplet är ju ändå ett av de mer harmlösa vi ofta ändå lärt oss uthärda.

Om vi vill leva lite mer avslappnat, behöver se vilka tillägg och förväntningar vi bär på och se att de tillhör oss, mer än situationen eller den andra personen. Ibland tror vi också blint på andras tillägg, och de kan ju inte heller alltid leva upp till sina egna förväntningar heller, så allt blir liksom en soppa om vi inte ser klart.
Min pappa hade stukats lite för ofta i livet. Han försökte skydda mig genom att säga "Ha inte för höga drömmar då blir du bara besviken". Men jag ville inte leva negativt desillusionerad, och reagerade motsatt på detta. Bestämde mig för att hellre bli besviken då och då, än att svika mina drömmar. Denna inställning har verkligen hjälpt mig att lyssna till hjärtat, ta emot livet i sin helhet och göra något av de möjligheter jag fått. Med detta vill jag nog säga att man inte ska sluta ha förväntningar, bara vara medvetna om att det inte finns något "jag" eller "du" som ska behöva klandras eller prisas för resultatet. Låga förväntningar kan skänka oss sinnesfrid och positiva överraskningar, höga förväntningar gör att vi anstränger oss och skapar saker som kan skänka glädje. För låga eller höga förväntningar gör oss sårbara, men också mer medvetna och ödmjuka.

Medvetenheten och medkänslan öppnar för toleransen, förståelse och förlåtelse för alla de misstag vi och andra gör hela tiden.

Vem är det som mediterar, som söker och försöker?

2011-11-16T20:00:00.001+01:00

Tar vi bort ordet "jag, mig, mitt" ur vår kommunikation...så förändras eller sker ingenting, livet flyter på som om inget har hänt. Och om vi riktar uppmärksamheten till detta jag, försöker hitta det, kan vi inte finna det någon stans. Kan du ta på eller hitta tankarna, eller se var alla tankar kommer ifrån? Eftersom det vi tänker inte går att finna, så finns "jag-tanken" heller ingenstans att finna. Jaget är helt enkelt en berättelse vi lever igenom, en samling tankar och minnen som om de försvann inte skulle ändra någonting här och nu, utom att vårt sinne skulle befrias från den tolkning det lägger på nuet inifrån den här berättelsen. Vi skulle istället fritt kunna ta del av nuet, utan den mask som jaget håller så kär och relatera igenom. Jaha tänker du kanske, vem vill tappa "jaget", stå där naken utan skydd av titlar, meriter eller identitet. How sexy is that? Det verkar vara en både galen, tråkig och dum idé. Men, det är bara "jaget" som tycker det verkar trist och skräckslaget att föreställa sig detta. Hela livsupplevelsen är ju ändå här ändå, fast "jag" deltar i detta nu med "mitt" begränsade synsätt. Situationen kommer inte att förändras eller försvinna, du kommer inte att försvinna, eftersom jaget inte egentligen existerar utom i tanken, så förändras ju inte verkligheten.

Min egen erfarenhet är att medkänsla är kvaliteten, en bro, mellan "mindfulness som något som jaget utövar", och att skifta dimension och släppa taget om sinnets aktiviteter och detta "jag" som verkar göra något. Medkänslan med alla dessa ansträngningar vi gör för att skydda och bevara detta jag, och dess naturligt ofullständiga, splittrade, overkliga eller instängda tillvaro luckrar upp misstänksamhet och paranoia. Rädslan att släppa jag-fixeringen smälter sakta när vi kan hålla alla smärtor, lust och olust, i famnen till de ger upp sin existens till kärleken. När vi tittar bortom alla dessa processer, riktar uppmärksamheten till det som hela tiden ser, och är här oavsett vad vi gör, återuppstår vi om och om igen i detta flöde av intryck som samma seende, samma osynliga varande, oavsett upplevelserna som skiftar. Att vila i medveten närvaro, den ulimata verkligheten, det icke delbara, innebär att inkludera allt, kunna känna allt, ta emot allt, och våga släppa allt vi känner och vet in i den stilla tomma rymden. Det kan ske i sin helhet fullt spontant eller vi kan uppleva det öppnas över tid. Men då det sker är upplevelsen att "jaget" inte alls har med detta att göra, jaget kan egentligen inte påverka detta nu, samtidigt finns jaget med fullt och helt opåverkat inne i detta hela medvetande.

Mindfulness är ett begrepp som verkligen har misstolkats, missförståtts, missbrukats och ryckt ur sitt sammanhang i vår tid. Men det förändrar ju inte att vi ändå kan finna detta varande. Ordet pekar mot sitt ursprung, men ordet är inte lika med slutdestinationen. Så varför leta efter mer, söka något annat än det som är här, när hela Livet, tillvaron, finns här, och öppet, utan förväntan, inväntar att vi ska anlända hit, hem, om och om igen. Och när vi väl landar här, märker vi att vi aldrig varit någon annan stans, någon gång.

"The mind gets in the way of mindfulness. Minds can't be mindful, minds should drop. Mindfulness in Pali and Sanskrit, Sati and Smriti, are complex words and translations will never due justice...When we are mindful we are touching a completely different dimension. This explanation is lacking in today's meditation world. We make a fundamental mistake about who is meditating." – Venerable Sudhammacara

Livets ljuvliga sköra sköna storhet

2011-11-09T16:04:00.001+01:00

Hemkommen från soliga Californien, och har nu påbörjat en lärarträning: "Natural Awakening, Nondual Advanced Training", och jag finner mig både entusiastisk och "mörbultad". Upphängd och nersläppt kan man säga. Tacksamheten lyser ändå genom trötthet och jetlag. Känner mina mungipor dra uppåt hela tiden, så nöjd med att ha funnit fördjupning i det jag visste fanns på vägen. Utan kompromisser en naturlig närvaro och att vara, utan ansträngning i helhet och kontakt.

Men trots att vi kan vilja bli fria i sinnet, klarsynta och fridsamma upptäcker man att det kräver ett offer. Att verkligen släppa de föreställningar och förhållningssätt som ligger djupt i vägen, det blir en brottningsmatch med det bekväma egot. Det är det enklaste av det enklaste att vara fri, bara vi kan genomskåda hur vi skapar ofriheten. Vi kan i det oändliga utforska och bli mer medvetna om livets innehåll, lära oss att förhålla oss till ditt och datt, men friheten kommer då vi även kan släppa in lite mer rymd och vila i livets outgrundliga seende medvetenhet.

Jag upptäckte också hur mycket jag hittills släppt, hur fri och exponerad jag ändå kan vara utan att behöva skydda eller förklara. Det underbaraste ögonblicken är i alla fall jag exponeras för livet fullt, känner av mitt hjärta och själ. Denna skörhet, som är så ljuvlig och gör oss fyllda av förundran när vi känner livets stora skönhet och stillhet växa inombords. Jag inspireras också av citatet nedan, som så väl beskriver detta allmänmänskliga men även förklarar ett buddhistiskt begrepp.

"Om vi skulle fråga Buddha,"Vad är bodhichitta?"han kan säga oss att detta ord är lättare att förstå än att översätta. Chitta: "sinne" och även "hjärta" eller "inställning." Bodhi betyder "uppvaknad", "upplyst" eller "fullständigt öppen." Ibland kalls det helt öppna hjärtat och sinnet av bodhichitta, en "soft spot", en plats som är sårbar och mjuk som ett öppet sår. Detta jämställs, delvis med vår förmåga att älska. Även den grymmaste har denna mjuka plats. Även de mest aggressiva djur älskar sin avkomma. Som Trungpa Rinpoche uttryckte det, "Alla kan älska något, även om det endast är tortillas." - Pema Chodrön

Naturlig vakenhet rakt upp och ner.

2011-10-23T21:25:00.000+02:00

Det är ett tag sen skrivklådan slog till. Inspirationen börjar rinna till nu igen och jag har många uppslag. Men först ska jag åka på en lärarutbildning i San Francisco som kallas "Natural Awakening - Nondual Advanced Traning". När jag snart kommer hem full av detta, nya spännande möten och erfarenheter så kommer det mer på bloggen.
Pema Chodron en av våra visaste och mest jordnära nu levande meditationslärare och buddhist talar här om just naturlig vakenhet, utan att försöka meditera med så mycket ansträningning. Att bara vara här naturligt närvarande. Kika på denna videosnutt. Snart kommer mera :)

Glädjen med meditation?

2011-09-01T14:56:00.001+02:00

”Det finns inte tid till att ta livet med ro.” Det hör jag ofta många säga till sig själv som ett sannings-mantra. Men är det verkligen sant? Är inte livsupplevelsen kopplad till det egna beteendet och en rad beslut som tidigare tagits? Varför är man då inte nöjd med sina egna beslut? Vi kastar ur oss fraser som denna, för vi inte orkare eller vill slippa ta ansvar för situationen. Vi skyller på tiden, tidsandan och omständigheterna och rusar på och hoppas att något förändras imorgon. Vi är så programmerade att vi inte ens hinner reflektera över vad några små förändringar i schemat skulle kunna ge för att uppleva livet väldigt annorlunda. När jag rest i fattiga länder, där människor har det existentiellt mer utmanande än vi oftast har, så slås jag av hur mycket glädje och generositet jag ändå möter i människorna. Då påminns jag om min varande-grund, att glädjen finns där. Precis som solen alltid lyser bakom molnen.

Detta lär sig mina mindfulnesselever. De har utmanat sina ”vanemonster” och vågar prova några minuters perspektivskifte varje dag. Med tanke på hur de beskriver sina utmaningar är de verkligen hjältar som ger sig ut på okänd mark. De vågar äventyret, att leta upp sin glädje, frid och energi. Att göra anspråk på livets goda igen, trots vardagens omständigheter.

Närvaro är i ropet. Att stanna upp kräver vakenhet, att förändra vanor behöver ännu lite mer av mod och motivation. Att öva sig kan vara det mest effektiva. Mindfulnessmeditation innebär ju nu inte att sträva eller anstränga sig. Ändå är det många som upplever det svårt att motivera sig till ett regelbundet utövande. Vi provoceras av att inte göra något,om så bara för en stund. Vi tror här att meditation är något man gör, som tar min dyrbara tid. Ändå vittnar meditatörer som praktiserar regelbundet om att deras praktiserande ger dem sinnefrid, glädje, hälsa och ett nytt livsinnehåll. Nu kommer även forskning som börjar visa att vi oformar hjärnan och påverkar hälsan i grunden med hjälp av meditation. Vi står inför en kollektiv revolution, en möjlighet för oss att leva mer fullt och glädjerikt.

Låt oss då undersöka vilken roll glädje kan ha i daglig meditationspraktik. Vad är nycklarna för att finna glädje i meditation? Jo, glädje är en naturlig följd av att vara närvarande och upptäcka sinnets natur. Glädje i meditation är även lyckan i frånvaron av ansträngning. Lättheten i att betrakta det fruktlösa i att försöka, att släppa taget om att något måste ske eller göras. I den stora rymden i varandet, kan vi se klarare hur präglingen att det ska kännas eller vara annorlunda ständigt grumlar vårt nu. Vi lider djupt av att vi vill bli eller känna något annat än det som är, och hoppet att något ska sker genomsyrar sinnet. Detta som ser allt detta, detta är allt som kan vara, och kan vara engagerat i nuet. Allt annat är upprepning av prägling i samma banor och som förstärker strömmen av det villkorade livet, och våra mönster som binder oss vid tidens gång. Ser vi detta klart, väcks spontant en lättnad, en glädje över att möjligheterna är annorlunda och flera än vi föreställt oss.

Glädje är inte ett resultat i sig, utan något helt och fullständigt i sig självt. Är jag glad så är jag glad, varken mer eller mindre just då. Vi kan ändå se att meditationsutövande medför ökad upplevelse av glädje. Den glädje som det är att helt enkelt vara närvarande och delaktig i ögonblicket.

Förvisso är observerandet av sinnet inte något trivialt, det kan verkligen vara mödosamt och utmanande men trots detta ändå glädjebringande. Perioder av lättheten att bara vara, varvas med upplevelser av kamp och flykt från stunden. Den djupare glädjen träder fram då styrkan i närvaron ”besegrar” vanemässiga tankemönster och reaktioner och vi upplever oss då inte som offer för känslomässiga kast och tankedramer i lika stor utsträckning. Observerandet av sinnet här och nu blir något vi börjar glädjas åt och intressera oss för. Meditationsvanan blir mer och mer berikande för oss.

Kan man då uppleva meditation njutbart eller meningsfullt? Ja, om vi talar om njutningen att uppleva det öppna rena ögonblicket. Som alla meditatörer vet, så är övningen också utmanande, särskilt om vi har förväntningar och krav på resultat. Glädjen kommer om du bejakar att sitta regelbundet, men lyser med sin frånvaro om du gör motstånd mot själva utövandet eller upplevelserna. Glädje bär på mening som en inbyggd självklarhet. Det är varken meningsfullt eller meningslöst att vara närvarande eftersom det är vår natur och något självklart vi inte behöver förklara för oss själva. Vi upplever att vi redan har allt vi behöver.

Vilket budskap ger du dig själv?

2011-08-08T19:24:00.001+02:00

Vi kan lära oss så mycket om vilka budskap vi kommunicerar till oss själva genom att vara uppmärksamma och närvarande med känslorna vi upplever i nuet. Tex. när du tänker på något du inte tycker om så får du en "negativ" känslorespons. När du tänker på något du gillar så får du en "positiv" känslorespons. Om du tänker nedsättande om dig själv, dina prestationer eller ett beteende så reagerar du med en "negativ" känsla. Detta kan skapa omedvetna reaktionsmönster som verkligen underminerar ditt välbefinnande. Jag menar inte att du ska sluta göra förnuftiga bedömningar som kan hjälpa till att utveckla dina förmågor. Det jag menar här är att ge akt på onödig nedsättande kommunikation som lägger krokben för lusten att lära och anstränga sig att växa och även i dina relationer till andra.

Jag började utforska min egen inre kommunikation för ett antal år sedan. Märkte att jag slentrianmässigt kommenterade mig själv negativt även när jag gjorde små oförargliga misstag genom att säga tex."Åh så dum jag är" eller "Gud vad klantig jag är" osv. Men var det sant att jag var dum eller klantig? Oavsett sanningshalten så kritiserade jag mig själv med nedsättande ord på ett negativt sätt. Och resultatet blev att luften gick ur och jag också kände mig sämre än jag skulle gjort om jag hade sagt något mer medkännande eller tom. uppmuntrande som "Hoppsan, där har jag mer att lära" eller "Jag får visst pröva ett annat sätt". Att se och kunna vända detta kändes verkligen som en seger för mig. Samma sak händer när vi tänker negativt om andra. Vi förknippar en negativ känsla med ett beteende eller egenskaper vi inte gillar hos en person vi möter. Detta kan komma att färga både relationen och kommunikationen generellt om vi inte blir medvetna om detta. Ofta kan det bli riktigt trassligt för oss när vi inte är medvetna om vilka budskap vi ger oss själva. Om man gör som jag gjorde, går omkring och säger till sig själv "jag är dum" kan det få konsekvenser. Jag blev mån om att inte känna mig dum, och undvika att situationer som kunde riskera att jag upplevde mig dum.

Jag blev nu botad från detta på en av mina första meditationsretreater. En av de första dagarna ställde jag en fråga till läraren om hur jag kunde bemöta en svår upplevelse jag hade i meditationerna. Hon såg bestämt på mig och sa "Du som hållit på så länge, och du vet inte hur du ska bemöta detta?" (Hon måste ha blandat ihop mig med någon annan, för jag var ju nybörjare.) Jag blev helt stum, reagerade med skam, eftersom jag ju "borde" ha vetat detta, jag kände mig sååå dum. Jag låg en hel natt och skämdes, både för att jag kände mig dum och för att det verkade ju vara "sant" också. Sen började jag plötsligt "vakna". Läraren hade verkligen omedvetet speglat hur jag brukade kommunicerar till mig själv därför blev lidandet dubbelt hårt. Plötsligt kände jag mig stark, kände medkänsla med mig själv som velat lära men bemöttes av nedlåtenhet. Lärarens arrogans spädde ju på min egen självkritik. Jag såg att mina inre nedsättande budskap aldrig hjälpt utan stjälpt mitt självförtroende istället. Detta är som ju alla förstår oerhört begränsande att omedvetet gå omkring och försöka skydda sig på det sättet.

Vi har alla olika omedvetna vanemönster som skyddar oss från att "må dåligt" i onödan. Samtidigt tror vi på budskapen vi säger till oss själva (kanske vi också fått budskap det från omgivningen, i familjen eller skolan tex.) och därför tror vi på att vi förtjänar detta lidande. Budskapen har gjort oss till dem vi anser oss vara, som en identitet. Medvetenheten om budskapen gör oss fria att välja. Det samma gäller positiva budskap, som ju skapar bättre förutsättningar, men är vi omedvetna kan även dessa begränsa oss om vi tex. alltid tror att vi måste få positiv feedback, vara "duktiga" eller "glada" för att må bra eller ge omgivningen det vi tror den behöver.
En mammaledig deltagare på en mindfulnesskurs upptäckte att den irritation och stress hon byggde upp på dagarna berodde på att hon inte lyssnade på sina grundläggande behov. Hon tog tex. sällan paus för att äta eller gå på toaletten, istället hon såg till barnens behov strots att kroppen signalerade panik för att den var hungrig och kissnödig. Detta byggde upp fysiska spänningar, trötthet och skuldkänslor för tålamodet med barnen blev lidande. Vilken lättnad hon upplevde när hon såg att paniken i kroppen var en "god" signal som ville hjälpa henne att se och välja att äta och tömma blåsan.

Känslor är bara, de är varken bra eller dåliga, de ger information om vad vi behöver, vad vi kan välja för att nå harmoni eller konflikt. Så även en negativt laddad känsla ger oss värdefull information. Men lyssnar vi inte så skruvas volymen upp och vi skuldbelägger känslorna istället för det som orsakar dem. Som vanemässiga beteenden, budskap eller tankar som är skadlig för oss. Det är väl trösterikt att veta att varje gång du är medvetet närvarande med känslor som tex. skam, rädsla eller osäkerhet, har du din chans att släppa ett gammalt vanemönster som direkt vill styra dig till falsk trygghet och komfort. Alla dessa studier i magnetröntgenmaskiner och de där man sätter elektroder på huvudet och mäter hur hjärnan reagerar vid meditation - visar varje gång att om vi bara vågar stanna, känna och betrakta det tillstånd vi är i och vågar prova något nytt och oprövat, öppnar du upp nya vägar i hjärnan.

Meditation hjälper oss att stilla sinnet och därmed bättre kunna uppfatta vår inre vanekommunikation, de känslor som väcks och konsekvenserna av detta om vi inte lyssnar. Så stanna upp en stund, ta några medvetna andetag, och lyssna till den inre kommunikationen. Väg budskapen på guldvåg, välj ut och uppskatta de vackraste av de dem som du vill ska påverka ditt liv. Att våga öppna oss inåt och se, känna med och lära om oss själva är den största vackraste gåva vi kan ge oss själva. Vi behöver inte vara mer eller mindre än dem vi är just nu, endast följa oss själva på vägen, och steg för steg lyssna och lära.

Gå närvarande från solen till kontorsstolen!

2011-08-01T15:27:00.000+02:00

Det är ju fortfarande sommar. Men semestern är ändå förbi för många. Vi vill ju gärna behålla något av värmen och mjukheten i sinne och kropp så länge som möjligt. Hur behåller vi lugn och fria vindar i sinnet? Ofta tar det upp till en vecka att varva ner, sen behöver vi varva upp klokt också. Övergången från semesterledigheten till att ta tag i arbetsuppgifterna och byta till kontorsmiljö är påtaglig även för mig som ju ändå arbetar med att lära ut mindfulness till andra, och som själv praktiserar mycket. Arbetsrollen kräver ett annat sorts fokus, koncentration och beslut än ledighetens miljöer och roller. Jag ställer nog om tempo rejält och det kan om jag inte skulle ha övat närvaron kunna sätta sig som spänningar i kroppen och påverka både humör och tankar på sikt.

Men det är inte alltid självklart eller förenligt med en företagskulturs eller vissa arbetsplatsers synsätt på hur vi bör relatera till tidsanvändningen och arbetsbördan. Det finns ju fortfarande de som verkligen ifrågasätter om vi behöver träna på medveten närvaro (mindfulness) i arbetslivet. Man kan vara fullt medveten om fördelarna, men ändå falla in i sina gamla beteendemönster eller en grupps arbetssätt. Det kan finnas en rädsla av att allt ska stanna av, att tid går till spillo osv. Argumenten för fördelarna med medveten närvaro är oräkneliga men som individer kan vi känna det som att gå i kraftig motvind om vi hävdar rätten att då och då vill ta oss 3 minuters stillhet. Även om vi vet att det gör oss mer effektiva på vår arbetsplats. Men gräver vi lite där vi står så kan man krasst konstatera att konsekvenserna av bristande reflektion och stress visar sig ha kostsamma konsekvenser både för individen, ledarskapet och företaget och att dessa faktiskt går att förebygga och reducera med just denna typ av medvetenhet.

Det finns nu mycket forskning och bl a visar vad regelbundet mindfulnessutövande kan ge:

· Stressreduktion och minskade fysiska såväl som psykologiska stressymptom

· Ökande klarhet i tänkandet, ökad energi och livslust

· Förbättrad förmåga till komplex problemlösning och beslutsfattande

· Växande förmåga till ledarskap

· Ökad emotionell intelligens, minskad känslomässig stress

· Balanserat humör och bättre immunförsvar

Författaren och psykologen Elisha Goldstein täcker in mycket av dessa fördelar i artikeln ”Mindfulness, Work and You!” http://mindful.org/at-work/in-the-workplace/mindfulness-work-and-you Han förklarar hur vi kan få mer uppmärksamhet för våra liv och ger följande åtta enkla tips att öka medvetenhet du kan använda före, under och efter arbetet:

1. Precis innan arbetsdagen börjar, något sakta ner när du går till bilen/bussen, känn efter i din kropp om du märker någon spänning. - Prova att slappna av där, mjuka upp det.

2. Försök köra till jobbet lite långsammare idag och låt rött ljus vara påminnelser om att bara märka hur din andning känns i kroppen.

3. När du går till ditt jobb, andas in och ut med vart tredje steg. - Lägg märke till känslan av att gå, det tog dig över ett år att lära dig att göra detta.

4. Om du sitter vid ett skrivbord, ta några andetag innan du tittar i datorn för e-post eller uppdateringar.

5. Om möjligt, kanske en gång i veckan, ät en måltid själv i tystnad, prova äta lite långsammare och verkligen ställa in dig på att känna smakerna medan du äter.

6. När du går från jobbet tillbaka till bilen från jobbet, till bussen etc, öva att känna efter, på samma sätt som när du var på väg på morgonen.

7. Det finns ingen anledning att skynda, kör lite långsammare och experimentera med nya radiostationer osv, kanske reflektera över vad du faktiskt gjort under din dag. Vad var positivt, vad skulle du kunna göra bättre?

8. När du kommer hem, ta några minuter i bilen/bussen etc. och håll andan för ett tag, märk om din kropp är spänd någon stans, och i så fall försöka mjuka upp dessa muskler genom att andas in och ut ur dem, med medvetenhet, och bara sen låta dem vara.

Det finns ju många synpunkter kring detta, men min känsla är att om tillräckligt många börjar känna fördelarna och praktisera medveten närvaro för sin egen skull, så är det bara är en tidsfråga innan denna typ av medvetenhet blir en stor faktor för lönsamheten, konkurrensen om kompetenser, arbetskraft och i kraven på arbetsmiljön.

Medveten avkoppling och accepterande närvaro - två sätt att slappna av på semestern.

2011-07-21T18:58:00.002+02:00

Det är semestertider och gott om tillfällen att slappna av kan man tycka. Men jag kan ibland känna att det är lättare sagt än gjort. Vi har ju ofta både förhoppningar om vila och ambitioner med semesterprojekt också. Att bara vara, varva ner kan tom kännas utmanande. Då ska den där väggen målas, eller bryggan lagas, vi vill ta hand om gästerna som kommit, tvätta och packa för hela familjen inför utlandsresan, motionera lite mera eller segla Gotland runt eller… hur gör man för att också kunna få den där härliga avslappningen som man längtar efter?

Det finns förstås knep, här kan du läsa om två sätt att lära sig avkoppling via medveten närvaro i kroppen. Först och främst via att vara medveten om känslan i kroppen. Så passa på att sätta dig och meditera, eller bara fokusera på kroppen och känslan i kroppen i när du ligger på solmadrassen.

Det finns här två olika nivåer som vi kan slappna av på. Avslappning ”uppifrån och ner” samt ”botten-upp” (Jag syftar här inte på den vanligaste men något kortsiktiga metoden där det också krävs en snaps). "Uppifrån och ned” hänvisar till vårt ”yt-medvetande”, "botten-upp" syftar på att lösa upp spänningar i det djupare omedvetna. "Uppifrån och ner"-avslappning ärvad de flesta tänker på när de tänker på avslappning. Det är frivillig avkoppling, som en progressiv avslappning där du gör en medveten ansträngning för att slappna av. När du sätter dig för att meditera eller lägger dig i sanden på stranden tex. kan du börja med att försöka vara så avspänd i kroppen som möjligt. Känn efter i kroppen om det finns spänningar här välj att och var, och medvetet låt den kroppsdelen slappna av. Jag brukar försöka få en övergripande känsla av avspänning i kroppen. Till exempel känna efter i axlarna om de dragit upp sig och är spända, så låter jag dem slappna av som en handling av medvetet avsikt. Denna form av avkoppling är verkligen hjälpsam men begränsad eftersom det finns vissa saker som du inte kan koppla bort avsiktligt, tex. den typ av intensiva känslor som uppstår när du stöter i tån. Och hur svårt är det inte med känslorna som kommer med ett sårat ego? För den typen av fenomen, är det önskvärt att lära sig även andra knep för avkoppling som man kan kalla ”botten-upp”.

”Botten-upp” -avslappning behandlar spänningar som finns djupt inne i det undermedvetna och bortom förmågan att medvetet kunna kontrollera dem. Hur kan du slappna av spänningar som inte är inom din medveta kontroll? Genom att observera dem ”skickligt”. Med detta menas, via ökad medvetenhet i kroppen, och att inta en attityd av acceptans och tolerans, att ta emot och uppleva spänningen som den är och känns.”Botten-upp” avslappning är alltså en attityd. Du granskar spänningen mycket, mycket noga. Du får då mycket specifika upplevelser när det gäller läge, form, smak, graden av förändring i spänningsupplevelsen etc. Du får massor av information och insikt genom att liksom hålla ett tolerant, medvetet jämnmod kring och inuti spänningsmönstret. Detta spänningsmönster är en kanal in i det undermedvetna. Genom att lägga in ditt toleranta och bevittnande medvetande hjälper du denna omedvetna nivå i sinnet/kroppen att lösa upp de inre ”knutarna”. Ungefär som när en kärleksfull förälder tröstande håller ett spänt och stressat barn. Spänningen och detta stressmönster kommer att börja ”knyta upp sig” på egen hand.

Paradoxalt är det snabbaste sättet att nå mycket djup avslappning i sinne och kropp inte att försöka få en spänning att släppa, utan att stoppa den viljan. En tvingande attityd av att vilja det att släppa/låsa upp sig lägger istället in nya subtila lager av spänningar. För den riktigt djupa avslappningen, börjar du villigt att med tolererans betrakta spänningen på ett nyfiket, ömsint och skickligt sätt, dvs utan att vilja tvinga fram en avkoppling.

Utforska och prova dig fram i hängmattan eller på meditationskudden i sommar.

Djup integritet behöver inga argument

2011-05-11T14:14:00.000+02:00

"Du behöver inte tro på någonting bara för att du har hört eller läst om det.

Tro inte på någonting bara för att det talas och ryktas om av många.

Tro inte på någonting bara för att det finns skrivet i dina religiösa böcker.
Tror inte på någonting bara för att myndigheter, aukotoriteter eller dina lärare säger så.
Tro inte på traditioner bara för att de har gått i arv i flera generationer.
Men efter observation och analys, när du märker att något stämmer med förnuftet och främjar det goda och nyttan för alla och envar, acceptera då detta och leva upp till det. "
~ Buddha

Vad är integritet? Vad innebär det att ha integriteten? Denna vecka har jag tänkt och känt, vridit och vänt, på innebörden av att ha integritet. Känslan jag har är att flow skapas i linje med det som vibrerar med integritet. När jag upplever motstånd, frustration osv så går jag i kamp med integriteten inombords. Jag har brottats med några val och beslut en tid. Nu har liksom sanningen töat fram i vårsolen. Det känns som att dra en lättnadens suck och allt faller på plats igen. Att leva nära hjärtats mening skulle jag kanske beskriva det själv. Mitt "problem" bestod i att ett gammalt resonemang liksom låg kvar och skvalpade i tankarna. Men att ta hänsyn till detta skapade bara känslomässig dissonans inombords. Jag blev själv hjälpt av orden ovan och de frågor som nämns längre ner i texten.

På svenska säger vi "ha integritet", men betydelsen är kanske mer något vi är. Om man slår upp ordet "integritet" står det helgjutenhet, att stå emot påtryckningar, dvs att behålla en personlig sfär. Ordet kommer från det latinska ordet "integer" som betyder "helhet". I engelska ordböcker vidgas begreppet integritet till att vara i helhet, totalitet, något ostört/oförändrat, att vara fullständig och odelad. Integriteten ligger i att vara det du är, och låta andra ha samma rätt. Integitet är också något moraliskt värdefullt, att agera i linje med din djupaste kärna, din sanning, inom varje område av ditt liv.

Vad är att leva i linje med vad som är sant/helt/det jag är?
Hm... tex. att tala om vad du vet är sant även om det skulle kunna orsaka konflikter. Be om vad du behöver och vill ha från andra. Agera i enlighet med dina personliga värderingar. Fatta beslut baserat på vad som är sant för dig, inte andras trosföreställningar. När du är i integritet med vem du är, flödar livet till synes utan ansträngning. Kanske är det också så att vara i integritet även är större än "jaget" dvs ett tillstånd då man är i linje med livet.

"Men vad är lycka utom den enkla harmoni mellan en människa och det liv hon lever?"
- Albert Camus

När du handlar på ett sätt som inte är i linje med din sanning så mår du ju inte bra. Du kan bli frustrerad eller upprörd. Du kanske tänker nedsättande om dig själv och "slår på dig själv" över de val du har gjort. Du fortsätter att skapa dina erfarenheter genom tankar, känslor, val och handlingar som du tar. Genom att vara medveten om dina tankar, märker du om de ligger i linje med den du är. Var uppmärksam och medveten om de ord som kommer efter dina meningar som börjar med "jag". Var medveten om vad du säger till dig själv och andra. Var uppmärksam på om dessa uttalanden är i eller inte i linje med den sanning du är. Tänk och agera i integritet med vem du är och se hur ditt liv kan förvandlas från en kamp till ett kreativt flöde.
Varje dag du gör en miljon val. Ska jag stanna i sängen ett par minuter eller gå upp? Börja eller fortsätta att arbeta på ditt projekt eller agera på en distraktion? Godis eller frukt? Marknadsför ditt arbete eller ge upp på grund av "ekonomin"? Plast eller papper? Ja eller Nej? Val kräver beslut. Ett tillstånd av obeslutsamhet är också ett beslut. Finns det ett beslut du är på väg att göra som kan stå i konflikt med din integritet? Hur vet man om ett beslut är i linje med min integritet?

Det är nog enkelt, egentligen. Fråga dig själv några frågor och du vet om det beslut som du har gjort är i integritet med vem du är eller inte:
Hur känner jag kring det beslut jag just gjort? Är jag mer lugn eller mer orolig än innan jag tog detta beslut? Är detta beslut baserat på glädje eller "bör" eller "borde"? Är detta beslut i linje med mitt högre syfte? Kan jag gå vidare eller ältar jag fortfarande om det var rätt?
Se till att dina ord och dina handlingar är kongruenta.

"Integritet är vad vi gör , vad vi säger och vad vi säger att vi gör. " - Don Galer

"Through pride we are ever deceiving ourselves. But deep down below the surface of the average conscience a still, small voice says to us, something is out of tune." - Carl Jung

Mindfulness på arbetsplatsen

2011-04-29T17:56:00.000+02:00

Mindfulness kan hjälpa till att minska arbetsplatsstressen.

Människor som utövar mindfulness i arbetet rapporterar en förbättrad förmåga att kommunicera tydligt och kan bättre hantera sina reaktioner i stressande situationer. De rapporterar också en bättre förmåga att hantera arbetsplatskonflikter, bättre lagarbet och förmåga att "tänka utanför boxen" och i vissa fall ökad kreativitet.

Att använda mindfulness på arbetsplatsen är till stor nytta för både företag och deras anställda. Mindfulness kan hjälpa företag att erbjuda en högre standard för kunderna också genom att utrusta sin personal med kompetens hantera sina dagliga utmaningar. Mindfulness kan hjälpa personalen i samspelet med chefer och kollegor i svåra situationer. Några minuter av mindfulness tillsammans i början av ett möte leder vanligtvis till bättre fokusering, tydligare kommunikation och bättre beslutsfattande. Team som praktiserar mindfulness, även bara för ett par minuter om dagen rapporterar förbättrat lagarbete och relationer i gruppen.

Den mest vanliga är att ledare och chefer upplever sig behöva tillämpa och öva närvaro och ökad uppmärksamhet. Moderna företagsledare behöver nu anpassa sig till en global miljö med snabba förändringar. För att bli mer anpassningsbar och flexibel i den här miljön, måste ledare vänja sig vid att byta perspektiv att se världen med öppet sinne för att finna sätt att lyssna, leda, kommunicera och prova nya idéer kanske i helt nya kulturer.

Även om förnyelse hos en människa inte kan komma på beställning, kan kvaliteten i närvaro och villigheten att växa både inombords och utåt ske genom att praktisera mindfulness. Att odla uppmärksamhet och medvetenhet genom mindfulnessmeditation erbjuder ett nytt sätt för ledare och deras anställda att leva alla aspekter av sitt liv med en större känsla av skicklighet, kommunikation, öppenhet och balans.

Det nationella institutet förarbetarskydd och hälsa i USA uppskattar att stressrelaterade sjukdomar kostar företag omkring 200 miljarder dollar perår i ökad frånvaro, lågproduktivitet och förlusten avtalanger. mellan 70-90 % av sjukhusbesöken är kopplade till arbetsrelaterad stress. Denna jobbstress kan direkt kopplastill brist i produktivtet och förlustav konkurrensfördelar. I Storbritannien har man liknande siffror. Under 2008/09 uppskattades att 415 000 arbetare i Storbritannien, trodde att de upplevde stress i arbetet på en nivå som gjorde dem sjuka. I en undersökning 2009 om psykosociala arbetsförhållanden (PWC) visades att cirka 16,7% av alla arbetande individer trodde att deras arbete var mycket eller extremt stressande. Årligen verkar arbetsrelaterade psykiska problem i Storbritannien ligga på cirka 5.126 nya fall per år. Beräkningar visar att för självrapporterad arbetsrelaterad stress eller ångest stod depression för uppskattningsvis 11.400 tusen förlorade arbetsdagar i Storbritannien under 2008/09.

Ett ökande antal företag använder mindfulness för att hantera arbetsplatsrelaterad stress. Alltmer överbelastade och överbelastade medarbetare använder mindfulness för att förbättra sin livskvalitet. Mindfulness har vissa högprofilerade företag som anhängare, tex. Pacific Investment Management, Apple Computer, Yahoo, Google, McKinsey, Deutsche Bank, Hughes Aircraft, Procter & Gamble, och Starbucks.

AstraZeneca Pharmaceuticals i USA erbjuder kurser mindfulnessmeditation och finansierar numera forskning och stödprogram mindfulness
I jämförelse med kostnaden för en arbetstagares ev sjukskrivning, är mindfulnesskurser relativt billiga, och kan hjälpa anställdas motivation och kraft att klara utmaningarna.

Källa: Health and Safety Executive(HSE) UK

Relaterade länkar:
YouTube: How Mindfulness Improves Business & Career.mov
YouTube: Meet Author of The Mindful Leader, Michael Carroll

Fem missförstånd kring mindfulness

2011-04-27T15:43:00.000+02:00

Mindfulness(medveten närvaro) blir mer och mer populärt för varje dag, eftersom allt fler människor runt om i världen lockas till att lära sig ett medveten sätt att relatera till sina upplevelser, möjligheter och erfarenheter. Som alltid när vi vill lära oss nya färdigheter är det bara naturligt att vi kliver in med våra föreställningar eller missuppfattningar, så kan även hända när det gäller mindfulnessmeditation, utan att vi är fullt medvetna om det.

Från min egen erfarenhet och av att arbeta med mindfulnessgrupper, har jag stött på de följande vanligaste missförstånden:

1. Mindfulness är avslappningsövningar som tar bort stress

Det kan komma som en överraskning för många att mindfulnessövningar inte primärt har syftet att ta bort stress från våra liv, eller skapa mer avslappning. Orden "Mindfulnessbaserad Stressreduktion" framkallar ofta en bild av en klass full av människor som utövar en avkopplingsövning eller guidad visualisering, som vanligen används för att bekämpa stress. Mindfulness "tar inte bort" stress, vi kan däremot lära oss att förhålla oss mer konstruktivt till det som orsakar stress och stressreaktioner. Vi kan lära oss nya sätt att möta situationer där stress uppstår. Mindfulness är heller inte synonymt med avkoppling. Dess huvudsakliga fokus är att lära sig att vara klar, vaken och närvarande med alla sinnestillstånd, oavsett om det upplevs spänt, upprört, avslappnat eller lugnt. Stressupplösning och avkoppling kommer som en biprodukt av en vanlig mindfulnessövning, men om vi koncentrerar oss på att få ett resultat=avslappnad samtidigt som man övar mindfulness, och använder förväntan och en målinriktade strategi kommer detta faktiskt att mer hindra oss att leva avslappnat i relation till nuet precis som det är.

2. Mindfulness innebär att ta bort tankar

Vi längtar efter mer sinnesfrid. Det är då mycket lockande att se mindfulness som en metod att driva bort alla (och framför allt obehaglig) tankar. Som människor är vi benägna att aktivt manipulera situationer med en önskan att få ett tillstånd av lycka och förnöjsamhet. På så sätt använder vi ofta ett förhållningssätt där vi skjuter bort oroande tankar eller obehagliga bilder, med en förhoppning om att detta kommer att ta bort smärtande orsakar.

I mindfulnessutövande, är förhållningssättet i stället fokuserat på att lära oss förmågan att märka tankarna utan att nödvändigtvis reagera eller interagera med dem, ej heller att sträva efter ett tomt sinne, där inga tankar är närvarande. Genom att se tankar när de uppstår och så småningom lösas upp, lär vi oss hur man hakar av sin uppmärksamhet och vår identifikation med dem. Detta skiljer sig från sträva efter att trycka bort tankar.

3. Mindfulness är något religiöst

Jon Kabat-Zinn som på 1970-talet utvecklade MBSR-programmet utifrån gamla yogiska och buddhistiska övningar arbetade mycket med att översätta dem till västerländska och icke-religiösa förhållanden. Dessa verktyg att arbeta med sinnet har dock hållits vid liv av en mångtusenårig oavbruten linje av meditationsutövare, passerat som levande erfarenhet och kunskap från lärare till elev. Jag själv känner en djup tacksamhet för alla de insatser och flit som dessa utövare har möjliggjort för oss andra att få tillgång till dessa kraftfulla metoder nu på 2000-talet. Att vara en mindfulnessutövare, kräver inte att bli knuten till någon religion, filosofi eller grupp. Mindfulnessmetoder (i alla fall de som utformats av Jon Kabat-Zinn) kan användas av alla människor, oavsett deras andliga eller religiösa bakgrund eller tro. I själva verket är mindfulness helt universiellt och finns i olika aspekter införlivat i alla kulturer.

4. Mindfulness är som gruppterapi

Mindfulness är en term som kan införlivas inom många olika områden i vårt samhälle, till exempel inom vård, utbildning, coaching, idrott eller psykoterapi. Det häpnadsväckande arbete många terapeuter och läkare gjort under de senaste 30 åren har åstadkommit med att föra in mindfulness i psykoterapi har lett till utvecklingen, av t.ex. mindfulness-baserad kognitiv terapi (MBCT), Acceptance and Commitment Therapy (ACT), Dialektisk beteendeterapi (DBT) och andra. Denna anslutning av mindfulness till psykoterapi är kanske en av anledningarna till varför vissa människor antar att mindfulnesskurser är som gruppterapi.

Det primära fokus för mindfulnesskurser (både MBSR och MBCT) är att lära sig mindfulnessfärdigheter i ett grupp-format där man kan utforska hindren och möjligheterna för sin egen meditationspraktik, få insikt i hur sinnet fungerar och dela erfarenheter av hur närvaroträning också påverkar andra människor i gruppen. Själva gruppen fungerar som kraftfullt supportsystem då deltagarna möter svårigheter i sitt utövande eller när de förlorar inspirationen. Det är annorlunda från en terapigrupp, där fokus är att utforska svåra teman tillsammans för att läka psykiska sår.

5. Mindfulness är ett "quick fix"

I tider av stress och påfrestning, tittar vi naturligt efter sätt (eller ett piller) att återfå balans och finna lättnad från smärta så fort som möjligt. Vi kan följa den "utslitna vägen" att bortse från en obehaglig känsla eller en tanke genom att ignorera, bekämpa eller tvångsmässigt idissla tankarna om det. Vi kan också titta efter en "teknik" för att hjälpa oss att bättre hantera den utmanande situation. I dessa svåra tider, kanske mindfulness kan verka som en trollstav, som utlovar en snabb och effektiv lindring av vår stress.

Vi vet via gedigen forskning att mindfulnessmeditation fungerar, men det är viktigt att närma sig detta med rätt attityd. Om vi till fullo vill kunna dra nytta av mindfulnessmeditation, är det bästa sättet är att anta ett långsiktigt perspektiv, snarare än vänta på omedelbara resultat.

Liksom att lära sig konsten att spela ett instrument, kommer vi att behöva tålamod, ansträngning, entusiasm och noggrannhet för att föra kroppen tillbaka till meditationskudden, leda uppmärksamheten tillbaka till nuet. Mindfulness är verkligen effektivt om vi praktiserar regelbundet över tid. Vi kan inte nog underskatta våra vanemönster av otålighet eller en målinriktad attityd som hindrar oss att bara kunna stanna upp och vara mitt i vår upplevelse nu, utan "investering", som är den sanna kärnan i mindfulness.

I upplevelsen av närvaro kommer med en frihet, friheten från att någon/något behöver fixas, eller ändras, eller att stunden behöver vara annorlunda än den är. Här, i detta medvetande kommer naturlig avslappning :)

Mindfulness bortom forskningen

2011-04-20T17:27:00.001+02:00

Vi följer gärna expertutlåtanden och löften från auktoriteter. Men när det gäller mindfulness hamnar vi här i en paradox, eftersom vi behöver lära av andra med erfarenhet kan vi samtidigt missa kärnan i praktiserandet om vi lutar oss mot vad andra har erfarit. Det är viktigt, mycket spännande och ändamålsenligt med forskning. Men om vi kikar enbart på forskningsutsagor reducerar vi vägen som mindfulnessmeditation erbjuder, till ett åtråvärt resultat längre fram. I detta ligger vår tids sjukdom, att skjuta målet framför sig och att luta sig på omvärldens iakttagelser och kända experter. Det är ju just detta som mindfulness inte är. Mindfulness är den rena livsupplevelsen nu, inte ett resultat av forskning, någon teori eller något vi kan prestera oss till. Mindfulness är ursprungligen ett buddhistiskt begrepp och innebär i det sammanhanget vältrampade stigar till transformation av sinnet. Men Buddha var inte buddhist. Han var sin tids revolutionär, han utmanade etablissemanget och utforskade själv universella principer och detta kallade han vägen(dharma el. dhamma). Samma sak kan vi alla människor göra än idag, upptäcka vägen och inspireras av alla som gått före, men följa sina egna fötter.

Bra artikel på detta tema:
Ed Halliwell journalist, författare till boken The Mindful Manifesto, skriver i en artikel "Mindfulness: Beyond the Science" och ifrågasätter om vetenskapliga studier, trots att de visar effekter av mindfulnessmeditation, kan göra den transformation som händer med så många som praktiserar rättvisa.
Läs hela artikeln på Mindful.org

Äventyr i nuet, barfota i gräset.

2011-04-17T20:38:00.000+02:00

Mindfulness, att vara i nuets energi. Nuet är kopplat till det okända, "att inte veta" och om vi kan stå "nakna" i nuet då öppnar livet upp sin härlighet. Att gå barfota i det bleka vintertorra gräset känns som en bra parallell. Vi vet inte riktigt vad som väntar där att trampa på. Det känns nytt att gå utan skor igen och kan blir till ett litet hisnande äventyr.

Mina skogspromenader påverkar mig ofta starkt och väcker skrivlusten. Jag har i dagarna yrvaken upptäckt ett nytt vägval i livet. När betydande steg nalkas kan upplevelsen av stor iver och ett stort hisnande i maggropen komma. Idag tog jag med mig något in från skogen som känns som en stor klarhet, men sen i ord inte är lika lättuggat. Och när jag började skriva så kom inte riktigt orden på det sätt jag hade tänkt (som om det nån gång gör det ;). Nåja det är bara en hop betraktelser och perspektiv samlade i nuet.

Nuet som vi upplever det kanske känns logiskt och linjärt om vi tänker på och sorterar intrycken efter våra givna mallar. Men när vi bara betraktar varje ögonblick så ser vi att det inte finns några samband alls mellan det som observeras... fast vi vill så gärna se och skapa mönster... och vi gör det också hela tiden... fast i tanken... och det har ju ingenting att göra med det som uppstår och passerar i ögonblicket... för det har ju ganska lite med tanken att göra... fast när vi tänker på det så fastnar ju tanken där och sorterar in upplevelsen blixtsnabbt. Och vi vill se det så, annars faller bilden av vad vi vill se samman i varje stund, och för att inte känna detta så återupprättar vi världen igen av vår vilja att återskapa det vi är vana att förhålla oss till. Eftersom vi delar bilder av världen medvetet och omedvetet, så återskapar vi det vi vill se också tillsammans.
Synkronicitet tex. är då vi får känslan av samband och en aning om en omedveten känsla eller tanke bekräftad. Déjavu är också ett liknande fenomen. Vi upplever tidlösheten helt kort och därmed kan vi ligga före tanken med själva upplevelsen. Vi tolkar det som om vi upplever det en gång till. Detta är som det är, varken bra eller dåligt. Bara bra att genomlysa så att vi kan välja lite mer medvetet vad vi "tror på" eller känner att vi vill följa. Det kan verkligen vara en befriande känsla att släppa tvånget att etikettera upplevelserna, att de inte behöver dominera och därmed styra in oss i upprepning.

Att inte veta... här finns äventyret!

"Världens lyckligaste man" på TED.com

2011-04-11T13:56:00.001+02:00

Han kallas "Världens lyckligaste man"! Enligt buddhistmunken och forskaren Matthieu Ricard är meditation en väg att förändra vår syn på omvärlden. Vi tycker ju ofta att om omvärlden skulle förändras så skulle allt bli bättre för oss. Men att ändra sin syn på sig själv, på sina egna vanor, är inte ett lika stort jobb. "Vill du vända världen" fördjupa då din relation till mindfulness och meditation, och förkovra dig tex. i Matthieu Ricards nyligen översatta bok "Varför meditera?" som är utmärkt läsning. Han förklarar det positiva med meditation såväl som exempel på hur vi kan gå till väga på olika vis. Vi kan förändras, forskning visar att hjärnan omstruktureras av meditation. Och vi kan utveckla våra inre egenskaper och även öka vår medkänsla med andra. Matthieu Ricard är även involverad i Mind & Life Institute, som bygger broar mellan kontemplativa traditioner och modern forskning. Läs ett nyhetsbrev med intervju av honom HÄR

Hör och se honom på TED: Matthieu Ricard on the habits of happiness Video!

Medkänsla gör Google's framgång? | Video on TED.com

2011-04-06T21:42:00.005+02:00

Medkänsla som faktor för växande verksamhet. Titta på filmen och bli inspirerad av denna från början idéburna organisation som byggdes av gräsrötterna och självorganiserande team.
Länk: Chade-Meng Tan: Everyday compassion at Google Video on TED.com
Det han berättar ger ett hoppfullt perspektiv, för med medkänsla som grundvärdering finner vi en absolut större tillfredställelse och är detta byggstenarna i en verksamhet så kan vilken grupp människor som helst lyfta sin arbetsmiljö och samarbets förmåga till nyahöjder, vilket definitivt gynnar verksamheten.
Kan de så kan vi, eller hur :)

Ett indras nät av kärlek!

Varför bry sig om att bli medveten?

2011-03-30T12:11:00.000+02:00

Meditation med klar intention transformerar vår hjärna och därmed våra responser på stimuli och påverkan. Medvetenheten frigörs från sinnesreaktiviteten då vi mediterar. Att fler och fler mediterar innebär att en enorm samlad kraft frigörs. Vårt seende vaknar och vi kan även frigöra oss från de inre föreställningar och sinnesbilderna som inte gynnar vår hälsa, vårt liv. Vi kan transformera sinnet. Men varför, varför skulle vi se det som meningsfullt?

Jag betraktar världsnyheterna och förundras över "medie-öga" som vi kan kika genom, tom se en direktsändning via en privat mobilkamera. Så visst märks det att vi alla är mer uppkopplade mot omvärlden. Det här måste påverka oss i grunden. Vi får närvara i realtid med många andra människors katastrofer och vardag över hela världen. Medie- och informationsmängden skapar en känsla av att vara delaktig, men också att aldrig få smälta något riktigt ordenligt. Jag känner många som tycker det är lyxigt att kunna eller tom våga "stänga av" TV, dator och mobiltelefoner en hel helg. För andra är det otänkbart eller innebär en isolering från "att delta i det som händer". Men hur ser vi på våra liv? Hur delaktig känner du dig egentligen? Hur mycket upplever du att du kan påverka ditt eget liv eller bidra till andra?
Jagupptagenheten verkar växa samtidigt ser vi våra nätverk och kontakter som mer viktiga än någonsin. Materialismen verkar växa som kortsiktigt ideal, samtidigt blir fler och fler samtidigt uppmärksamma på vart den livsstilen verka leda på lång sikt. Jag upplever att det är lätt att fastna i sina egna "futtigheter" samtidigt behöver jag ju bry mig i det lilla också för att ge min egen vardag mening?

Mindfulness har blivit en populär väg att börja nysta i vad som orsakar stress och otillfredställelse. Vi vill må bättre än vi gör. Vi vill känna oss friskare, gladare och lyckligare. Lyssnade på Khenpo Konchok Rangdol, en tibetansk munk häromkvällen. Han talade om lycka. Att lycka och olycka uppstår i sinnet. Och att vi behöver förstå sinnet för att skapa mer lycka och mindre olycka. Verkligheten är som den är, det är hur vi uppfattar den och samspelar med den som gör oss lyckliga eller olyckliga. Han säger "alla har fortsutsättningarna att kunna bli tillfredställd med det liv vi har just nu". Men hur gör vi då, om vi bär på känslan av att ingenting riktigt räcker? Vi behöver se roten till detta. Vi behöver bli medvetna om det synsätt vi har som underminerar lycka.

Att bry sig och bidra till livet, till andra, är en väg till större tillfredställelse. Här talade han om "pure motivation" och att lägga sitt hjärta i sina handlingar sitt arbete. Detta berör mig mycket. Att använda sitt liv på ett meningsfullt vis.
Se här en kort buddhistisk undervisning med Thubten Chodron kring detta med Pure Motivation:

En djupt accepterande kärleksfullhet

2011-03-22T14:34:00.001+01:00

Helgen har bjudit på viktiga insikter. Ett möte med en kärleksfull vän fick mig att se hur jag klandrat mig själv djupt för vissa händelser bakåt i tiden. Sorg låg kvar i hjärtat och behövde få släppas fri. Jag orkade nu se med ett mer ömsint öga, på mina och andras brister och tillkortakommanden. Med denna beröring kom lättnad och värme. Vi vill ju alla leva med kärlek och frid i sinnet. Meditation gör oss mer medvetna och kan hjälpa oss att se oss själva med insikt och försoning.

När vi kommer på kant med oss själva och livet så undergräver vi vår sinnesfrid, vi utvecklar stress och spändhet genom att döma ut oss själva och andra.

Vi kan egentligen inte göra några radikala förändringar av mönster i våra liv, förrän vi börjar vilja se oss själva, bakom idealbilden, exakt som vi/du är nu. Så snart som du gör det, flödar förändringen naturligt. Du behöver inte tvinga dig till något, anstränga dig eller följa någon auktoritets råd. Det sker automatiskt som en naturlig och självklar förändring.

Men att öppna för detta ursprungliga seende är en ganska mäktig uppgift för oss.
Du behöver se vem du är, och hur du är utan illusioner, förställning, dömande eller motstånd. Du behöver se din plats i samhället och hur du fungerar som social varelse. Du behöver se ditt arbete och åtaganden till dina medmänniskor, och framför allt, ditt ansvar gentemot dig själv som ett individ i samspel med andra individer. Och slutligen, att se allt detta klart som en enhet, en oreducerbar helhet av inbördes relationer. Det låter komplext, och du kan behöva ge dig tålamod, men det kan också uppstå i ett enda ögonblick. Mental övning med meditation är utan konkurrens det sätt som hjälper dig att uppnå denna sorts förståelse och fridfull lycka.

Meditationen är till för att rena och befria sinnet. Den rensar de tankeprocesser och psykiska konflikttillstånd, som girighet, hat och avundsjuka, som håller dig förslavad. Meditationen för in ett tillstånd av klarhet, frid och medvetenheten, ett tillstånd av koncentration och insikt, som löser upp slöjor av förnekelse.

Meditationen kallas ofta ”den stora läraren”. Dem tranformerar långsamt och säkert, samt lovar möjligheten att utveckla mer flexibilitet, tolerans, och barmhärtighet. Du kommer att börja förlåta, försonas och glömma. Du känner djup kärlek till andra, därför att du förstår dem, därför att du har förstått sig dig själv. Du har sett djupt in och sett din självillusion och dina egna mäniskliga brister, sett din egen mänsklighet och lärt dig förlåta och älska. När du känner medkänsla med dig själv, är medkänsla för andra automatisk. Att ha uppnått en djup överenskommelse med ditt liv och därmed världen, med en djup och accepterande kärlek.

Strutsbeteende eller gnagande världssamvete?

2011-03-09T14:45:00.008+01:00

The most remarkable feature of this historical moment on Earth

is not that we are on the way to destroying the world

— we've actually been on the way for quite a while.

It is that we are beginning to wake up, as from a millennia-long sleep,

to a whole new relationship to our world, to ourselves and each other.

- Joanna Macy

VAD KAN VI GÖRA FÖR ATT BIDRA TILL EN VÄNDNING?

En av de viktigaste faktorerna är "en förändring i vårt medvetande". Inom begreppet "The Great Turning" ser man förändringen ske inom tre områden.
Ett, vi kan alltid protestera, försöka hindra det som fortgår som "business as usual". Detta bromsar i alla fall skadan. Två, vi kan forska, föreslå systemförändringar, påverka lagstiftning och informera och utbilda vitt, brett och djupt om detta. Men dessa strukturella alternativ kan inte slå rot och överleva utan det tredje steget, dvs. ett medvetandeskifte med djupt rotade värderingar som upprätthåller destrukturella stegen. Vi behöver grunda värderingar som speglar vad vi vill och hur vi förhåller oss till jorden och varandra. Detta kräver, med andra ord en djupgående förändring i vår uppfattning av verkligheten - och det skifte som ändå faktiskt pågår nu, både som en revolution i tänkandet och ett uppvaknande till en ny medvetenhet i vår själ och hjärta.

De insikter och erfarenheter som gör det möjligt för oss att göra denna förändring accelererar, och de tar många former. De uppstår som sorg och medkänsla för vår värld, genom att uppmärksamma lögnen i det gamla paradigmet, när vi avslöjar vår isolerande individualism, det splittrade jaget. Det uppstår som glädje inför genombrott i det vetenskapliga tänkandet, och när reduktionism och materialism ger vika för belägg för ett levande universum. Och de uppstår i återkomsten av visdomstraditioner och påminner oss igen att vår värld är en mycket dyrbar helhet, värdig vördnad och service.

En av de många former för att vidga denna dimension är verkligen det ökade intresset för mindfulness, meditation och yoga som bevisligen förändrar vår perception på livet och hos många medför längtan efter en ny hållbar livsstil både för sin egen hälsa och för ett samhälle som är gynnsamt för natur och miljö. Andra former är: Omställningsrörelsen, levande systemteori, djupekologi, nyskapande spirituella grupperingar, engagerad buddhism och liknande strömningar i andra traditioner, shamanska traditioner, ekofeminism, ekopsykologi mfl.

De insikter vi gör i den tredje dimensionen av The Great Turning räddar oss från att ge vika för vare sig panik, förlamning eller förnekande. Det hjälper oss motstå frestelsen att sticka huvudet i sanden, slå på varandra, eller skylla ifrån oss ansvaret genom att leta efter syndabockar för att kunna ventilera vår rädsla och ilska.

(delar av texten fritt översatta från bl.a www.joannamacy.net)

Mer om: Omställning Sverige, The Great Turning, Joanna Macy

Mindfulness kan läka "det inre barnet!

2011-02-28T15:37:00.001+01:00

Läs en fin artikel skriven av den vietnamesiske buddhistmunken Thich Nhat Hanh:
Energin i mindfulness är den helande salva som kommer att känna igen och läka barnet inom oss. Allt vi upplever inombords är oss själva. Men hur gör vi för att sluta det inre kriget med svåra känslor och reaktioner.
Hur får vi den energin att växa? Läs: "The Energy of Mindfulness"

Små steg räcker långt!

2011-02-27T16:28:00.002+01:00

Yoga har blivit en folkrörelse, mindfulness en fluga. Minns tillbaka då jag som yngre smög med att jag mediterade. Nästan varje gång jag berättade för någon blev gensvaret en lite överlägsen "flumstämpel". Men jag mådde så bra av meditationen, så jag fortsatte. Upplevde att jag kunde påverka mitt eget välbefinnande!
En andlig mästare frågade mig en gång: "Aha, du mediterar. Men vet du varför?" Bara den lilla frågan väckte ett gensvar av glädje och övertygelse. För jag visste... och den frågan lever sen kvar i allt... aha nu gör jag detta...vet jag varför? Stannar jag upp så känner direkt i kroppen om de små stegen leder i den riktning jag önskar eller inte. Vad är syftet? Att bära sitt syfte levande inombords är som en inre kompass att använda i olika val.

Vi kan hitta mer sinnesbalans och frihet inombords. Det är en fantastiskt spännande resa att göra.

Varför inte ge vår kropp och sinne en chans och vänd dig inombords en stund?

Många hindras av skuld eller "brist på tid". Får jag "tänka på mig själv" när världen står i brand(i alla fall i Nordafrika).

I brist på möjligheter att praktiskt hjälpa dem som lider mer än jag eller strider för sin frihet, kan vi börja med att skapa fred i våra egna hjärtan. Mindfulness kan även kallas heartfulness. Vi är alla ett enda stort medvetande.

Det jag önskar för mig själv kan jag samtidigt önska för alla andra.

Den enande kraften bor i hjärtat. Med om-tanke växer den och sprids i våra handlingar.

Denna känsla hjälper mig både när jag är stark och om jag tappar modet.

Hittade ännu en fin artikel som beskriver sen senaste forskningen om meditation. "A Little Meditation Goes a Long Way" - beskriver studien som visar stark evidens på att meditation kan skapa omstruktureringar i hjärnan. http://www.yesmagazine.org/happiness/a-little-meditation-goes-a-long-way

Dopa dig med meditation!

2011-02-20T18:28:00.001+01:00

Jag drabbades av ofrivillig doping-effekt i fredags. Jag gillar inte brygg-kaffe särskilt, men vi har en espresso-maskin på kontoret nu. Bra espressokaffe lockar, och kroppen är ovan, jag tog kanske för många koppar, och drabbades av "kaffe-darren"!!! Så säger man i Norrland, och det är vida välkänt i kontorsmiljö. Vi piggar upp oss tillfälligt, helt slentrianmässigt, eller av koffeinberoende.

Jag tog en kopp fika även denna söndagsmorgonen, och läser tidningen "Modern Psykologi" januarinumret 2011. En artikel berättar att det blivit vanligare att använda s.k. "smart drugs" för att påverka prestationer och klara stress. Att ta droger för att prestera bättre har alltid använts. (Vikingarna drack flugsvamp-brygd för att minska rädslan och öka aggressiviteten i strid, i modern elitidrott används doping- och hormonpreparat. Musiker tar till betablockerare för att klara av pressen vid konserter osv.) Vi vanliga dopar oss med socker, koffein, alkohol, nikotin osv. Vi är mycket upplysta om det kortsiktiga vinsterna såväl som de långsiktiga konsekvenserna av dessa droger. Men vad vet vi om de nya nät-droger som nu blir allt vanligare?

Många behöver preparat av "medicinska skäl" pga av det svåra lidande de upplever. Personer med ADHD diagnoser tar tex. ritalin för att fungera i vardagen. Men de kan om de doserar fel få uppleva allvarliga biverkningar. Ritalin har nu börjat användas av tex. stundenter för att öka koncetrationsförmågan i tentapluggandet. Andra preparat nämns också i artikeln. Som lekman känner jag oro för kommande generationer.

Jag håller mig till kaffe, är periodare... för att jag tycker det är gott. Jag har lärt mig att hålla lugnet, klarhet och koncentration med andra redskap. Utan kaffe vet jag att jag mår ännu bättre, så de vita perioderna blir allt längre. Vis av egna dumheter förfasar jag mig ganska mycket över att vi så lättsinnigt tar mediciner och stoppar i oss kemikalier helt i onödan. Kroppen och hjärnan är konstruerad att vara självförsörjande. Inom ayurveda tex. finns massor av kunskap om hur vi stödjer hälsan vid olika obalanser. Jag vill se mer puffande för metoder som understödjer kroppens egen läkeförmåga och kapacitet att producera de kemikalier och hormoner vi behöver.

Meditation är medicin! Nyligen spreds både i TV, radio och dagstidningar en forskningsstudie om som beskriver att hjärnan kan omstruktureras med meditation. Att det kan göra hjärnan mer stresstålig och förbättra flera viktiga funktioner som koncentrationsförmåga, empati och känslobalans. Det krävdes endast 2 månaders daglig övning för att få mätbar effekt på hjärnan. De här resultaten kastar ljus över den verkan mindfulnessbaserad träning har. Läs hela rapporten här!

Jag önskar att allt fler använder meditation som doping och medicin för att påverka stressreduktion, välbefinnandet mm, och att mer forskning bedrivs för att öka kunskapen och hjälpa tvivlarna att våga prova på.
När vi är tillräckligt friska för att slippa ta mediciner slarvar vi gärna lite med att hålla vår balans, men vi har massor att vinna på meditationens effekter. Tex. så tunnas den grå massan i hjärnan ut när vi åldras. Men studier visar att hjärnbarken förtjockas(vilket reducerar risken att förstockas) av reglebunden meditation, vilket kan tyda på att vi kan åtminstone bromsa ålderseffekterna där. Mer info

Alla tips på mer forskning om tex. yoga och meditation och effekter på hjärnan, hälsan osv tas gärna emot!

Svenska Mindfulnessföreningen för MBSR/MBCT föddes igår!

2011-02-14T09:54:00.001+01:00

NU HAR VI GJORT DET! Vi är en grupp entusiaster som varit med "från början" att erbjuda MBSR och MBCT . Nu har vi bildat den "Svenska mindfulnessföreningen förMBSR/MBCT".
Snart kommer hemsidan att fyllas på och vår verksamhet att presenteras.

Det är 8 år sedan jag gick min första handledarmodul i MBSR i USA och startade min första 8-veckorskurs. Senare samma sommar besökte min lärare Jon Kabat-Zinn från CFM (Center for Mindfulness in Medicine, Health Care and Society) Sverige. Han satte igång en mindfulness-feber utan måttstycke. Resultatet av detta gör att vi ser ordet mindfulness i alla sk wellness-sammanhang. Men även om många ger mindfulnesskurser, så bygger inte alla kurser och aktivieteter på CFMs undervisning och MBSR eller MBCT (även om det kan stå så i marknadsföringen). Mindfulnessföreningen vill bygga på kvalitet och samarbetar med CFM i USA, grundarna till MBCT, samt deras respektive europeiska kontakter. Våra medlemmar har alla gått en eller flera av lärarmodulerna på CFM i USA, flertalet har en lång meditationserfarenhet, och inte sällan anknytning till vård- och forskningsinstitutioner och undervisar enligt dessa program. MBSR och MBCT är de mindfulnessbaserade program som främst understöds av lång tids forskning och utvärdering.

Jag ser fram emot att berätta mer om detta längre fram!

Mindfulness - vad lovar begreppet?

2011-01-30T15:10:00.000+01:00

Det har skett en otrolig ökning av intresset för mindfulness i Sverige de senaste åren. Om du inte hört det begreppet förut, så brukar de flesta förknippa ordet mindfulness med att ”vara här och nu” , kanske med närvaro, samt med olika terapier och kurser för att minska stressen i vardagen. Det finns en man, Jon Kabat-Zinn, som skapat den kanske mest populära formen av mindfulnessutövande i modern tid. Han besökte för första gången Sverige 2004 och sedan dess har det exploderat, svämmat över, och regnat artiklar, annonser och information på internet och i media. För dig som är intresserad och sökande, kan det vara svårt att välja mellan olika bövker, kurser och program som det finns att välja mellan. Vad är det rätta vägvalet av väg för just dig och din situation?

Kanske ett av problemen för de flesta är att själva ordet "mindfulness" ändå är ganska nytt för oss och därför används det lite "slarvigt" för att beskriva väldigt många olika saker, som egentligen har ganska olika innehåll, syfte och betydelse. Min lärare Jon Kabat-Zinn, har citerats mycket men säger tex. "Mindfulness är inte en teknik, det är ett sätt att vara sann mot sig själv i nuet". Vad betyder då detta för dig och mig? Vad är egentligen viktigt med att vara sann i nuet sett i ett vardagsperspektiv?

Mitt liv denna stund, är allas största fokus. Om jag för en stund lägger bort funderingar på vad som mest skulle intressera en sk. expert på människans beteende som kanske en psykolog, buddhistlärare, eller forskare: Varför är medveten närvaro viktig för mig själv, just nu? Vi har alla olika önskan. Detta blir uppenbart när många använder ordet mindfulness för att beskriva mindfulness i alla möjliga metoder som lovar så mycket.

Vad motiverar dig att vara uppmärksam, eller inte? Hur vet du när du är medveten, närvarande?

Ordet mindfulness är mångfacetterat i sin betydelse. Det är ett aktivt ord som kan översättas till att "komma ihåg att vara närvarande nu". Dvs. att rikta full uppmärksamhet, med avsikt, till det man upplever just nu. Till detta läggs ofta till nästa dimension: att också erkänna och acceptera det som upplevs just i stunden utan dömande. Men det finns sedan ännu en till dynamisk faktor, en dimension i begreppet mindfulness som man mer sällan ser någon nämna. Syftet inom de ursprungliga formerna av mindfulnessmeditation(inom bl.a buddhistisk meditation) har även en etisk beståndsdel, dvs att det inte bara handlar om att notera vad som är närvarande nu, utan att även finjustera sinnets kapacitet och medvetenhet om nuets dynamiska dimension som påverkar vår vardag, våra liv och relationer.

Vi ser nu i modern tid mest ett möte mellan två synsätt. Kurser och sammanhang beskriver mindfulness först och främst som något vi behöver för att klara av vardagens utmaningar, för att få en lindring i stress och påfrestning på hälsan. De som praktiserar mindfulnessmeditation mer regelbundet, och inom buddhistiska kretsar, ser oftast på mindfulness och meditation som enbart en djupt inåtvänd aktivitet. Jag blundar, vänder mig till det inre livet och noterar det jag upplever i mitt sinne. MBSR(mindfulnessprogrammet skapat av Jon Kaba-Zinn) har syftet att överbrygga dessa två synsätt. Det ena ses som beroende av det andra. Men även här betonas inte alltid den etiska dimensionen, utan individen lämnas att själv upptäcka potentialen i utövandet.

Vad innebär det att vara medveten nu egentligen? Här börjar egentligen själva "mognadsprocessen" i vårt sinne. Denna medvetenhet innebär en vetskap och upplevelse av om vad som är närvarande, som inte behöver förändra något, som inte försvarar sig, som inte blundar för sanningen i situationen. En medvetenhet utan girighet, utan motvilja, utan illusion. Detta en särskild typ av medvetenhet, som är lite mer precis och klar. Så det finns en finjustering vi behöver göra för att hitta den platsen i sinnet som är medveten om vad som sker, och som också innehåller etisk vägvisning. Mindfulness gör oss medvetna om vilka tolkningar vi gör och vilka handlingar som leder till olika resultat. Detta gör oss etiskt medvetna, och delaktiga på ett helt nytt sätt.

Alla är väl heller inte intresserade eller tillräckligt motiverade att ta reda på vad som finns och styr oss inombords. Det moderna livet ger oss heller inte mycket erkännande eller stöd för att vara i stillhet, att ta stunder med oss själva. Vi känner en nästan en plikt att ta del av och bearbeta yttre intryck. Tänk om vi skulle nära samma samvete gentemot oss själva. Det kan t.o.m uppfattas som asocialt och ansvarslöst att ge sitt inre för mycket tid. Men just i denna tid behöver vi denna balans, en motvikt av kvalitativ närvaro, då det vi kallar yttre livet kräver mer och mer av vår uppmärksamhet. Det paradoxala är, att om vi ger vårt medvetande ett värde, så leder mindfulness och meditation även till ökad medvetenhet om vad som kan verka extrovert. Den gräns som tyckts skiljt inre och yttre liv åt, suddas ut mer och mer. Vi blir med övning mer klarsynta och koncentrerade i samtal och kunskapsinhämtande, mer medvetna om det som sker mellan varandra och det som påverkar andra människor. Ger inte detta mindfulness även en tydlig etisk dimension för oss? Att utveckla medkänsla är starkt förknippat med och en nyckel till att utveckla mindfulness, och erkännandet av nuet, både mitt och ditt nu.

Mindfulness har potentialen att ge oss kraften att utveckla sinnet, våra förmågor till ökad intelligens och medkänsla. Förmågor som kan växa, med övningar som finjusterar vår upplevelse av nuet. Vi söker alla lindring från det vi känner som smärta och obehag i nuet, men mindfulness är inte bara smärtlindring, utan en väg som både avslöjar och avlägsnar hinder och frigör möjligheterna, via ökad medvetenhet. Kanske vi inte alltid tänker ett steg till, att mindfulness inte bara betyder ”att vara närvarande” det betyder även möjligheten ”fri från lidande”.

Kristina Lindgen © 2011-01-30

Att inte veta men ändå våga!

2011-01-23T12:50:00.001+01:00

Igår fick jag en ny idé, som utmanar mina planer och det jag känner mig trygg med just nu. Det händer mig ofta, så jag är lite van, men ändå... ändå känns det jobbigt känslomässigt att röra om i grytan igen. Varje gång är det ändå som att hoppa rakt ut i tomma intet... Ska jag våga ta det där steget? Eller är jag "inte riktigt klok"?

Vad består de motstridiga tankarna egentligen av? Vad är det som utmanas? I mitt fall är det rädslor som väcks. Känslor som väcks upp av ifrågasättande tankar. Men är de här tankarna vettiga då? Jo en del av dem är sunda. Att kasta mig ut just nu kan vara en för snabb impulshandling, och det vore i detta fall "huvudlöst" av mig. Jag behöver förnuftet också, behöver få grunda beslutet. Men det vore väl "hjärtlöst" att låta bli att följa den härliga känslan, att inte ta steget? Att köra över hjärtats glädje är alltid tragiskt, så jag behöver lyssna till hjärtat ännu lite djupare. Vad betyder egentligen den här "drömmen" jag fått till mig?

Meditation hjälper mig att vara i frid, mitt i ett stomigt nu. Motstridiga inre och yttre omständigheter behövs begrundas i ett nytt perspektiv. Nuets perspektiv, som kan omfamna alla sinnets rörelser och reaktioner. När jag mediterar sjunker röran successivt undan och allt kan få stillna och klarna.

Undervisning i mindfulnessmeditation brukar peka mot att "bara vara" i nuet. Det betyder ungefär att betrakta alla känslor och tankar utan att döma eller vilja förändra dem. Att vara i neutralitet, med medkännande och delaktighet, där vi vilar i medvetenheten om upplevelsen och inte köper alla tolkningarna av det vi upplever. Vi bekraktar objektivt det vi upplever subjektivt, utan att ta avstånd till nuets innehåll. Abstrakt? Ja detta behöver man träna på genom övningar i tex.meditation. Det låter krångligt i text och tanke, men känns enkelt och självklart när vi upplever det.

Att följa drömmar som känns rikitig sanna, brukar för mig föredla en känsla av kraft och positiv anda. Som frisk luft plötsligt blåser genom rummet. Men det finns ALDRIG några garantier...glöm det! Livet skapas nu, vad som kommer bakom hörnet kan vi inte veta. Vi kan bara veta att vi är beredda att möta livet även i nästa ögonblick. Att släppa taget om att "jag måste veta först" eller få garantier, är bara ett sätt för oss att försöka förlänga den trygghet vi tror att vi har. Men vi kan inte stoppa livets flöde, vi bara tror det. Kollektivt finns det en rädsla för att åldras tex. Vi vill gärna ha ett liv utan rynkor, valkar och veck.(Därför har alla tidningsomslag unga vackra ansikten. Det är attraherar oss effetktivt, för det är vad vi vill se.)Vi är besatta av det släta, det oförbrukade och försöker vinna mot tiden(med krämer, spakurer, yoga mm). Men eftersom vi lever efter tidsbegreppet, så är ju även tidens villkor inbygga i vårt undermedvetna dvs. att vi kommer att förlora ungdomen till tiden. Därav paniken.

Paradoxen vi behöver förhålla oss till medvetet, är att vi också faktiskt är i tidlösheten, och den kan vi inte förlora. Vi kan inte förlora det eviga inom oss. Men för att vara i evigheten så behöver vi släppa besattheten av det relativa, dvs det vi mest identifierar oss med, vårt tidsbundna jag. Mystiker vittnar om denna "sanning", men eftersom tanken är bunden till tiden, så förstår vi inte detta genom att tänka på det. Vi behöver även släppa identifieringen med tankarna för att finna friheten i livet nu.

Mindfulnessmeditation är en av vägarna som leder bortom tiden. Mindfulness, både som begrepp och tillämpning kommer från buddhismen. Kort beskrivet, inom buddhismen är tomhet(sunyata), nirvana dvs "självuppgivande" själva målet. Detta ses som en befrielse från upprepandet av karma. Karma som innebär att vi sitter fast i upprepande av lidandet. Tomhet på form och tid är något eftersträvansvärt för buddhister. Siffran "0" kommer ju också från en indisk idé ursprungligen. Innan dess hade européerna (grekerna) inget sätt att avgränsa "ingenting" som summan av någonting. Vi i väst använder siffran noll dagligen, men tomhet, eller den totala förlusten av något, är ändå ett begrepp vi västerlänningar fortfarande brottas med.

Men om jag inte är buddhist då, eller inte gillar tanken på "självuppgivandet" som mål i livet?

Ok, vill jag leva mer med frihet då, med mer mod?
Mindfulness är ett modeord nu, konstigt nog. Vi svänger oss kanske lite ogenomtänkt med att vilja vara medvetna i nuet. Men vad innebär det då... att vara närvarande i nuet. Det innebär att vara naken och fri inombords, fri från att grubbla över vad som hände då och vad som ska komma sen. Nuet är både något påtagligt konkret, självklart enkelt men också något väldigt djupt. Kanske är det därför vi ändå värjer oss, flyr bakåt och framåt, trots möjligheterna som står oss till buds här i varje ögonblick. "Då", "om" och "när", känns tryggare än "nu", konstigt nog. Vi tycker om nuet när det känns glatt, lungt, energifyllt, osv, men tycker illa om nuet när det känns utmanande, stressigt, tråkigt, smärtsamt osv. Vi försvarar oss därför ganska sofistikerat emot nuets inflytande. Allt detta är väl bekant för de flesta. Men hur står man då ut med nuets okontrollerbarhet och oförutsägbarhet? Hur kan vi våga vara här fullt ut?

Vågar jag släppa taget om investeringarna jag har lagt in i en framtid? Vi upplever det som att livet går att kontrollera en smula om vi lever det i förväg. Om vi tänker ut vägen så är vi skyddade mot allt som kan störa nuet sen. Paradoxen är att framtiden också är ett nu, när du kommer "dit". Du kommer egentligen aldrig fram till något "dit", för allt du upplever när du är"där" är ju ett "här". Vi kan inte uppleva något "där" förrän det blir ett "här". Och om vi inte gillar, eller har svårt att vara i vårt "här och nu" så missar vi "det" i framtiden också.

Vi behöver börja våga vara "här & nu" NU! Fantasin spelar oss ett spratt och den påverkar oss i nuet. Vi kan skapa fantastiska drömmar. Men vi behöver samspela med nuet, för att de ska förverkligas. Så om jag tror något ska ske först sen, inte nu, så kommer du med stor sannolikhet inte att uppleva detta, eftersom verkligheten bara kan upplevas i ett nu. Om man ska tro de gamla vise så existerar tiden enbart som en känsla egentligen. Allt finns redan...

Nåja, jag tänkte inte skriva mer i den riktningen idag...
Jag ska göra som indianerna gör: "Kill my Visions" dvs släppa allt annat och ta drömmen till nuet :)

Nöjd med nuet? Våga bli besviken!

2011-01-18T13:55:00.002+01:00

Vi kan bli stressade av att vi inte känner oss så lyckliga som vi tycker vi kunde vara. Vi kan stressas av att söka lyckan. Jag hör ofta mina klienter säga: "Jag är inte särskilt lycklig, fast jag borde vara det". Tufft läge, eftersom lyckan bor i nuet, den finner vi inte i framtiden. När framtiden kommer, är den ju också "nu". Vi investerar ofta i lyckan i våra framtidsdrömmar, och ser på nuet som ofullständigt, därav pyr missnöjet under ytan. Vi bygger på stress genom allt vi försöker göra,skaffa för att nå lyckan,att vara lyckad, känna oss nöjda osv Mindfulness (medveten närvaro) kan fungerar som stressupplösare kring detta dilemma om vi använder förhållningssättet klokt i nuet. Ja, just nu, att vara närvarande och uppmärksam när stressen kommer, när känslan uppstår. Varfördå, det känns ju bara jobbigt?

Jo, vi försöker ofta reducera stress genom att kontrollera eller fantisera om framtiden. Vi planerar hur livet ska bli för att vi ska vara glada och lyckliga. Men vad händer, vi upptäcker att det inte alltid blir som vi vill. Va! Och då börjar vi älta vad som gick fel, eller försöker kontrollera upp ännu mer. Stressnivåerna stiger, tankarna snurrar, känslorna trycker på, sömnen störs, kroppen strejkar, relationerna kärvar, vi blir ännu mer pressade. När känner vi oss då som mest stressade? Svaren skiftar: när jag inte hinner med, när min partner kommer för sent, när pengarna tagit slut, när jag inte lyckas med det jag vill, när det gör ont, när jag blir störd, när jag känner mig rädd, när jag kritiserar mig själv negativt, när värden inte har skottat mitt tak, när barnen är sjuka osv osv. Du kan säkert fylla på listan med många fler orsaker till stark stress. Under de här orsakerna ligger en gemensam nämnare. Vi blir stressade när det inte blir som vi vill att det ska vara. Du hade tänkt att det skulle bli på ett vis, men så hände något annat, och du blir missnöjd, ledsen, orolig eller arg.

Den största faktorn till onödigt mänskligt lidande är mänskligt missnöje. Vi utvecklar tom ångest för att livet inte helt går att förutsäga. Vi utvecklar ångest för att vi försöker, fast vi anar att det inte egentligen går. Ångest och smärta driver oss, precis som längtan efter glädje och lycka. Livet erbjuder mängder av tillfällen att bli missnöjd över. Vissa saker går att leva med, men vi klagar högljutt ändå. Som att någon tagit din tvättid tex. Ilska över något som inte går att ändra kostar massor av kraft. Att "gråta över spilld mjölk" bara förbrukar din energi. Men vadå, ska jag inte få reagera över orättvisa? Vem kan hindra detta säg, nädå vi kan sällan hindra reaktionen, men vi kan förhindra mer lidande och inte stressa upp oss mer än nödvändigt.

Under en retreat denna helg så kom en deltagare till mig med ett dilemma. "Jag kan inte landa i meditationen idag, har svårt att koppla av, blir så störd på en annan deltagare som andas så högt bredvid mig. Jag känner mig så besviken för jag kom ju hit för att få lite mer lugn och ro." Den här deltagaren är nu också en erfaren meditatör, och därför blir besvikelsen ännu större hos henne för att hon inte kan koppla bort omvärlden. Hon inser sen att hon har en idé om vad retreaten ska ge henne, som hon inte upplever att situationen stödjer. Därav kommer besvikelsen och ilskan mot den andra personen. Hon vill flytta sin plats, men jag föreslår att hon först provar en annan väg, dvs att inte avvisa sin egen verklighet och reaktionerna av besvikelse och ilska. Att tolerera reaktionen som kommer pga av livet inte blev som hon föreställt sig idag. När vi kan erkänna och ta emot det som faktiskt händer, möta det som är här, utan dömande då släpper vi kraven på att det behöver vara på ett särskilt sätt för att vi ska må bra. Paradoxalt kan vi då även behålla jämvikt och lugn trots att det stormar inombords och känns svårt runt om. Hon tog rådet och hennes upplevelse vände, att kunna bara sitta kvar och uppleva det livet kunde erbjuda utan att se på situationen som bra eller dålig. Mindfulness handlar väldigt mycket om detta, att inse vad som kastar mig ur sadeln och hur jag kan förhålla mig för att kunna sitta kvar.

Stress minskar när vi tar emot svårigheter med jämnmod. Stress ökar om vi kämpar emot livets innehåll. Vi blir besvikna om vi väntar oss champagne, när värden sen bjuder på kranvatten. Denna smärta har vi helt skapat själva pga av att vi tror blint på vår egen fantasi och inte räknar med att något annat kan inträffa. Förluster gör ont i de flesta av oss. Men vågar vi känna dem, så vågar vi också leva fullt ut och därmed även satsa på att det kan gå vägen, och vi kan då även kamma hem vinsterna.

Hur kan vi minska onödigt lidande och stress?
1) Stå ut med att verkligheten är som den är, att den inte alltid är som jag vill.
2) Ta inte allt så personligt.
3) Undersök vad nuet, den rådande situationen faktiskt har att erbjuda, eftersom det är den möjlighet du har att påverka ditt välbefinnande.
4) Lär dig mer om reaktionerna du får då livet kommer med överraskningar. Vågar du släppa lite på kontrollen?

Våga bli besviken och livet känns plötsligt fullt av nya möjligheter!

Mycket mer än bara mindfulness!

2011-01-09T20:12:00.001+01:00

Jag har funnit en ny källa som verkar täcka de mesta moderna såväl som mer traditionella mindfulness-vinklar man kan tänka sig.
Läs på http://www.mindful.org/ Shambhala sun har där en ny nätsida "Mindful Living with Awareness and Compassion" med olika notiser, filmer och länkar till mycket.

Väck nyårsbjörnen! Ge dig själv ett löfte du längtar efter att hålla!

2011-01-03T20:54:00.001+01:00

Nu börjar ett nytt år, ett oskrivet kapitel i livets bok. Nyåret symboliserar för oss att skapa något nytt och avsluta det som varit. Vi har förhoppningar och vill lova oss själva bättre förutsättningar genom föresatser som ofta formuleras utifrån ljumma ideal eller brist på självkännedom. Vi utgår från att nyårslöften ska spricka. Varför inte lova det vi förmår hålla istället? Hur bygger jag upp känslan av att inte vilja svika mig själv? Ofta handlar löftena om en uppoffring av något slag, något vi hittills inte klarat att avvara, som sluta äta socker, stanna i bekväma TV-soffan och inte väcka den björn som sover. Löften som andas späkning för att senare kanske få njuta? Men orkar du vänta? Finns det något som skulle ge glädje, som inte handlar om att förbättra din självbild? Har du kvar några drömmar som inte handlar om att sluta med något du gillar? Vad skulle du vilja påbörja som kan leda till glädje och tillfredställelse direkt du börjar vandra i den riktningen? Vakna till lite, och utmana dig själv med något viktigt, och på riktigt.

Vintern kom så fort. Min björn sover inte, den är fortfarande vaken. Min utmaning är att förstå att tagga ner nu, vila och fånga drömmarna om våren i mitt vinteride. Det gånga året har handlat mycket om arbetet för mig, hårt och mödosamt arbete dessutom. Björnen är trött. Jag är riktigt bra på att streta på, vara glatt förnöjsam och skjuta på belöningen. Men frukterna av detta är ändå lite bitter, sett i backspegeln. Energidepåerna har inte riktigt räckt, trots medvetenheten och alla redskap jag har. Konsekvensen är att jag nu och framöver behöver göra ett ”lappkast” och börja i andra änden, med belöningen, för att inspirera och motivera mitt arbete. Låter kanske koko för er andra, men så ser det ut. De nya söta frön som jag planterat inför det nya året är tex. att välja att börja äta de godaste rätterna på livets smörgåsbord först. Jag behöver energin och plats över till livets goda, inte vara för trött för att njuta eller bli proppmätt innan desserten bärs in. I min gamla tankevärld(som fortfarande kan spöka) är detta en mycket provocerande plan. Med en uppfostran att inte önska för mycket till sig själv, spara det bästa till sist, inte förhäva sig, eller som att ha lärt sig att äta av kaffebordets läckerheter enligt etiketten i en given ordning. Men skam den som ger sig på första försöket. Jag önskar alla i hela världen ska få smaka den godaste biten av livet, nu, på en gång! Oavsett om vi förtjänat det eller inte – BLISS till alla nu!

”Mindfulnessbliss” kan vara att ge dig hän och leva nästa ögonblick fullt ut, utan någon särskild förväntan, att njuta med alla sinnen, snöflingan som smälter mot ansiktet, eller något du äter eller dricker. Att ligga kvar en stund i drivan och bara vara efter du gjort en snöängel(eller en vurpa), höra och känna vinden, hur luktar snö? eller välja ut den godaste chokladbiten och medvetet låta den smälta i munnen, att ta en bit för mycket och medvetet uppleva konsekvenserna av det(mättnad, illamående, förebråelser) känna alla dofter, färger och smaker i maten mm. Tillåta dig att få vara hela den människa du är nu, med goda förmågor, fel och brister, utan krav att behöva vara annorlunda, eller göra annorlunda, just nu.

Medvetenheten kan få sprida sig vidare och du kan reflektera över vad du hittills förnekat dig själv i livet, som du fortfarande känner du vill ha, vara, göra, eller kunna ge till andra. Är dina ursäkter helt vattentäta? Vad skulle skänka dig stor glädje och som inte är skadligt för omvärlden? Varför tveka att ge dig själv löften du har svårt att låta bli att hålla?

VÄLKOMMEN!

2011-01-03T19:58:00.001+01:00

Här är mitt första blogginlägg någonsin... jo det är sant. Men jag har länge velat skriva mer och tanken med denna blogg är att publicera mina och andra artiklar, texter och inspiration om mindfulness, meditation och närbesläkade teman. Syftet är att presentera material som presenterar perspektiv, skapar reflektion och erbjuder fördjupning snarare än att förmedla en bred bild med korta nyheter. Det finns många andra som ivrigt samlar och lägger ut information, och jag kan förmedla länkar till dessa bloggar istället.

Snart fler inlägg och artiklarna här som får följas av många fler!
Och! Jag vill väldigt gärna hålla en levande dialog med alla som besöker sidan kring olika teman.

Vi ses här igen :)
Kristina